Bygden

Välkommen till Isterträsk! En by som sedan länge sett sina gyllene dagar, där människor nu harvar på så gott de kan. En plats där hopp och hopplöshet håller varandra i händerna och livet bäst kan beskrivas som ”jämna plågor”

Närmaste grannby heter Rovtorp. En plats som brukar skryta med att ha varit den första byn som fick elektricitet en gång i tiden i Västerbottens inland, men Isterträsk kan alltid kontra med att deras byskola varade flera år längre än den i Rovtorp. Bredvid varje håla, finns alltid en mindre håla sägs det, och frågar man Isterträskbor är Rövtorp, jag menar Rovtorp definitivt en större håla. Sagt med all kärlek och glimten i ögat givetvis.

Historiskt

Isterträsk ligger i Västerbottens inland, någonstans mellan Vilhelmina och Storuman intill Isterträsksjön. Bygdens historia börjar med nybyggaren Torleif och Greta Gunnarsson som år 1797 byggde sig ett hemman på en liten höjd. Det blev starten på en till och från blomstrande nybyggarby där skogsavverkning och jakt var främsta inkomsten.

Den gamla gården brann ner 1896 och på platsen byggdes sedan Isterträsk skola. Idag är skolan omgjord till bygdegård och fått namnet Kläppstugan.

Vad finns i samhället

Det finns ingen byskola kvar, ingen hälsocentral, ingen matbutik och ingen bensinmack. Ska man besöka hälsocentral ligger närmaste i Storuman (en resväg på 10 mil) eller i Vilhelmina (en resväg på 8 mil). Närmaste sjukhus hittar man i Lycksele (en resväg på 13 mil), om du inte behöver föda barn eller få en specialiserad sjukvård, då behöver du åka till Umeå (25 mil bort).

I Storseleby (resväg 2 mil) hittar man en lanthandel och obemannad mack.

Två dagar i veckan är ett fik öppet i Kläppstugan för Isterträsk innevånare och de som eventuellt råkar passera bygden. I bygden hittar man också en liten kyrka, men ingen präst. Prästen kommer två gånger per år utöver begravningar och eventuella bröllop. Kyrkan anordnar också andra aktiviteter i bygden, exempelvis en mindre byakör som övar en gång i månaden, samt håller i bingo sista söndagen i månaden.

15 juli varje år firas Isterträskdagen med loppis, lekar och korvgrillning. På kvällen bjuds det till dans då någon lokal trubadur spelar. Det är den dag på året som människor från omkringliggande byar besöker Isterträsk.

Familjen

Det finns fyra huvudsakliga familjer i Isterträsk. Inte alla tillhör familjen rent biologiskt, en del är ingifta eller är helt enkelt god vän med familjen. Här kan du läsa lite om dem:

Familjen Abrahamsson och Isaksson. Trots de två olika efternamnen tillhör man samma släkt. En föredetta laestadiansläkt som fortfarande ser sig själv som kyrkliga.

Familjen Andersson. Före detta storbondefamilj som tidigare ägde mycket mark och höll köttkor bland annat. Idag finns inte jordbruket kvar och familjen äger endast en del av marken. Familjen ser sig själv som företagssamma, de är inte rädda för att ta i och få saker gjorda.

Familjen Lindmark. Den “nyast inflyttade” familjen som kom till Isterträsk på 50-talet. Familjen ser sig själva sig själva som moderna, som alltid försökt arbeta för att moderna framsteg ska nå bygden. Det var till exempel de som såg till att bygden fick en egen hemsida, och att internet blev tillgängligt.

Familjen Modig är förutom släkten Gunnarsson som ej längre finns kvar, den äldsta släkten/familjen i Isterträsk. Började med soldat Adrian Modig som flyttade till platsen 1815 med familj från Umeå. Försörjde sig på skogsbruk. Släkten har ett samiskt ursprung som jägare och fiskare. Idag ser sig familjen som hjärtat i bygden.

Bygruppen

Isterträsk har flera olika grupper där man träffas av olika anledningar, praktiska eller sociala.

Jaktlaget

Jaktlaget är den absolut, utan tvekan, viktigaste gruppen i Isterträsk. Iallafall enligt jaktlaget. Älgjakten är bara några månader per år, och då får resten av byn vika sig för att inget annat ska krocka. Den inställningen återspeglas också resten av året då jaktlaget förväntas gå först.

Jaktlaget är väldigt mansdominerat, och är även mansfokuserat, med en än större machokultur än resten av Isterträsk. Även om det är en social plats för de som kanske inte har så  många andra så handlar det aldrig egentligen om det sociala, utan bara om jakten. Som konsekvens av detta är jaktlaget en ganska sluten grupp, som är svår att veta vad som händer i som utomstående.

Det finns en ganska tydlig hierarki i jaktlaget, av de som drar stora delar av lasset högst upp och de som mest följer med längre ned. De med mest inflytande är Storjägaren, som har kontakter med ett skogsbolag för att ordna mark att jaga på till ett förmånligt pris, och Markägaren, som del av jaktlaget hyr ut resten av jaktmarken. Tillsammans blir området stort nog för att alla som vill jaga i Isterträsk kan samsas om plats.

Slöjdföreningen

En grupp som framförallt är till för kvinnorna i bygden. En anledning till att ses, umgås, fika tillsammans och givetvis, skvallra. Givetvis fokuserar man då och då på något slags hantverk, det finns vävstuga, stick-café och då och då pysslar man också med lera. De flesta kommer på alla olika aktiviteter, för slöjden är oftast inte det viktigaste utan att få träffa andra kvinnor. Det samtalas om allt möjligt; hur veckan gått, hur familjen mår och vad man funderar över för stunden. Det här är en plats där alla har en lösning på alla slags problem, utan att problemen faktiskt blir lösta i slutänden. Framförallt diskuterar man lösningar för problem någon annan har, gärna någon som inte sitter med just den dagen och kan ge sin egen bild av situationen.

Det är lite av en stökig och rörig föreningskonstelation där alla vill bestämma men ingen riktigt är den som bestämmer det mesta. Om något händer i föreningen, exempelvis om några blir ovänner eller någon hemlighet uppdagas på träffarna, får i regel resten av bygden veta det redan innan nästa dag.

Kyrkans Gemenskapsgrupp

Kyrkans gemenskapsgrupp är en grupp som grundar sig runt, och försörjs av Svenska Kyrkan. De är menade att nyttja sina resurser för att göra gott. Tack vare att de inte har några riktiga utgifter, och får en summa pengar varje år har de en förhållandevis god ekonomi. De försöker att hålla en fasad av att vara rimliga, genomtänkta och inlyssnande.

Då inlyssnande är något som motverkas av kulturen i Isterträsk, blir det snarare så att gruppen är konflikträdd, både inom gruppen och utåt. Man pratar helt enkelt inte om viktiga saker eller problem. Detta har några konsekvenser, dels så finns det inte egentligen någon gruppgemenskap. Man kanske har någon eller ett par vänner i gruppen, men gruppen som helhet har ingen kärna. Istället är banden ganska tafatta. Sedan leder det också till att de andra i bygden gärna utnyttjar och kör över kyrkans gemenskapsgrupp. De får gärna bjuda på fika under andra tillställningar, eller hjälpa till med priset i någon tävling, men får väldigt sällan vara med och bestämma något.

Byns Utvecklingsgrupp

En person i byn kände en dag att om någon förändring ska ske, och bygden ska fortsätta leva vidare i framtiden behöver man slå sina kloka huvuden ihop. Möten som sker i en demokratiskt process där alla får komma till tals och beslut kan fattas för att sedan genomföras. En vacker idé som i verkligheten numera fungerar som en yta för människor att bråka med varandra om litet och stort. De flesta som vill ha något att säga till om i Isterträsk går på Utvecklingsgruppens möten, och ett politiskt rävspel pågår alltid både på möten och mellan dem. Alla i bygden blir alltid lite nervösa nära flera stora idéer har presenterats och ska klubbas igenom, eftersom olika förändringar påverkar alla på olika vis. Det blir dock sällan något ordentligt genomfört, även när ett beslut har klubbats igenom. Att ha heta diskussioner är betydligt roligare och engagerar fler, än det är att praktiskt genomföra besluten.

Det finns däremot en viktig punkt på Utvecklingsgruppens agenda som alltid flyter på, och som gör att gruppen ändå är väldigt viktigt för bygdens invånare; Byadagen. Det är Utvecklingsgruppens ansvar att sammanföra alla för att kunna erbjuda ett arrangemang som lockar utomstående att besöka Isterträsk och ger invånarna själva en dag att glädjas åt och minnas!

Idrottsföreningen

Idrottsföreningen är i teorin till för att barn och ungdomar i byn ska ha saker att göra bortom skolan. Egentligen så är det mer av en föräldraförening, med föräldrarnas tankar och problem i centrum.

Överlag så leder det eviga dykandet ner i bygdens och nästa generations brister detta till en ganska pessimistisk social grupp. De ser inte hur sina barn kommer att lyckas hålla byn vid liv.

Utifrån sett så är det en ganska jobbig grupp, som ofta försöker att tigga åt sig bidrag i tid och engagemang av både de andra grupper och enskilda individer. De vill att andra ska bry sig om deras barn lika mycket som de gör. Att de också försöker att lägga sig i hur man beter sig kring barnen, med alkoholvanor och liknande, är inte heller särskilt uppskattat.

Framtiden

Normer och teman

Isterträsk är på inget vis en representation för alla små orter i Norra Sveriges inland. Bygden har vi format utifrån egna och andras erfarenheter av att växa upp och bo på en liten isolerad ort, med en stänk av mörk humor, glimten i ögat och kreativ frihet.

För att lajvet inte ska bli alltför spretigt och ge lajvet fokus på de ämnen vi vill behandla, kan du här läsa om de normer och teman som gäller i Isterträsk.

Ålder

Ålder spelar en stor roll i Isterträsk! Ålder säger mycket om vem du borde vara, vad du borde göra och vad du borde ha i ditt liv. Åldersrelaterade normer gör exempelvis att en man som passerat 30 och är ogift får platsen som ”Gammpojken”, framförallt om han väljer att bo tillsammans med sina föräldrar. Det gör att Föredettingen är en person som blivit äldre och på grund av sin ålder anses inte orka lika mycket och inte vara lika tillförlitlig, oavsett vad Föredettingen själv anser sig vara kapabel till.

Könsnormer

I Isterträsk förväntas både män och kvinnor kunna reda sig själv, att reda sig själv innebär att vara praktiskt lagd, stoisk och inte vara en börda för någon annan. På vilket sätt man reder sig själv och vilka ansvar man förväntas ta beror på vilket kön man har.

I Isterträsk finns bara två kön; man och kvinna.

Som man förväntas du styra upp praktiska saker. Att vara lösningsfokuserad, handlingskraftig och ta ansvar för dina egna problem. Manliga sociala umgängen kretsar kring jakt, fiske, alkohol, sport och motorer. Du förväntas ställa upp för familjen i praktiska avseende, men ha en emotionell distans. Mannen visar omsorg genom handlingar; laga barnens cyklar, skotta uppfarten och köra bilen till verkstaden. Dina känslor får inte besvära eller påverka någon annan. Att gråta görs i hemlighet, din ilska visas enbart i en knuten näve i fickan och spända käkar, glädjeyttringar är reserverade för vissa få tillfällen i livet. Som man får du inte göra saker som uppfattas som kvinnliga.

Som kvinna förväntas du styra upp det emotionella och husliga. Att vara problemfokuserad, inlyssnande och ta ansvar för andras problem. Kvinnliga sociala umgängen kretsar kring hemmet, släkt och vänner, olika intressen och emotionellt arbete. Kvinnor behöver inte en ursäkt att umgås, utan kan umgås för umgängets skull. Du förväntas ställa upp för familjen i både praktiska och emotionella avseenden, att sätt andra i första rummet och vara flexibel. Det är exempelvis ditt ansvar att familjens medlemmar framstår i god dager. Dina känslor får visas med måtta för familj, vänner och bekanta, men får såklart inte vara för påträngande och besvärande. Som kvinna får du göra manliga saker, men blir aldrig riktigt en del av den manliga gemenskapen.

Att avvika från könsnormerna kan innebär bland annat pikar och baktalande.

Sexualitet

Att vara straight är den enda tänkbara sexualiteten i Isterträsk. Andra sexualiteter ses som något hypotetiskt som finns någon annanstans, framförallt i ”storstan” och på TV. Konceptet är så pass främmande att det inte är ett problem, men det är heller inte en möjlighet. Att vara annat än straight ligger så utanför normerna i bygden att man inte har ord för att prata om det, eller förstår hur det ska bemötas. Om någon skulle ”komma ut ur garderoben” finns det ingen given plats för denne i gemenskapen.

Religion och övertygelser

Det finns ett talesätt i Isterträsk som säger ”pengar, politik och religion är var mans ensak”. Du får tro på precis vad du vill, men det ska du hålla för dig själv. Svenska kyrkans närvaro i bygden har för de allra flesta en rent praktisk och social funktion.

Samma regel gäller för andra övertygelser som bryter mot normen. Generellt ska din tro och övertygelse inte gå ut över andra eller vara andra till besvär. Exempelvis är det okej att gå i kyrkan så länge det inte tar tid från jaktlagets morgonmöte, eller att vegetarian så länge du äter samma sak som alla andra på en stor middag.

Storstan och bygden

I Isterträsk ser man storstan som orsaken till att bygden dör. Storstan är bygdens motpol. Det som fungerar i storstan fungerar inte i Isterträsk.

Delvis är det rätt och sant att sådant som finns och fungerar i storstan inte kan finnas eller fungera på samma sätt i Isterträsk. Men det för även med sig en motsträvighet för allt som man uppfattar kommer från storstan. Att lägga pengar på att dra in bredband till bygden tog en fasligt lång tid då många i Isterträsk inte för sitt liv kunde förstå vad man skulle med det till!

Man förhåller sig till människor som bor i storstan med vaksamhet och misstänksamhet. Man antar att storstansinvånare inte ser på Isterträskbor som faktiska människor, mer som ett pittoreskt inslag i landet. Det finns en rädsla för att storstadsinvånare ser ner på och dumförklarar Isterträskbor.

Och vad är en storstad om man bor i Isterträsk? Alla städer som på något vis aktivt strävar efter att växa och de städer som tidigare Isterträskbor har flyttat till. Närmsta är Lycksele.